Innan jag flyttade till Uppsala kände jag en väldig frustration av att jag inte fick / vågade dela med mig av min tro. Det fanns några kristna som var ute på stan och grillade korv som de delade ut utanför en krog på fredagskvällarna, men de var medelålders och pinsamma. På somrarna hade min familj ofta åkt på Oasmöten (en karismatisk konferens i Svenska Kyrkan), där jag stötte på Pannkakskyrkan och följde med dem ut. Det kändes som en sådan befrielse att få vara ute, även om jag inte vågade dela min tro då heller, förutom att sträcka fram några nya testamenten, som till min förvåning togs emot med tacksamhet. När jag flyttade till Uppsala hösten 2012 blev jag snabbt indragen i smeten och är kvar där än. Det har varit en stor välsignelse för mig att få lära mig att mer och mer dela och leva ut min tro, samtidigt som jag har fått en större och större kärlek till gudstjänsten där jag får prisa Herren tillsammans med mina syskon i tron.
/Jon Persson
