Vad är väl en människa? (Demo)

En människa är skapad av Gud, enligt vår tro. Skapad till Guds avbild. Men om en människa är Guds avbild så ger det henne även ett unikt ovärderligt värde. Utifrån det enkla faktum att man existerar har ingen rätten att kränka den värdigheten som man är given. Dessutom, som kristen, tror jag att man är ett konungabarn, oavsett om man tror på Gud eller ej så är man son eller dotter till en kung. Men ibland kan jag se något hos mig själv och andra som skapar en enorm sorg i mitt bröst och det är när vi inte behandlar varandra utifrån det faktumet att en människa bär en värdighet. För vad spelar det egentligen för roll om jag inte tycker som du eller du inte tycker som jag i en viss fråga? Vad har det med oss som vänner, syskon, medmänniskor att göra? Och om jag inte håller med dig och visar det genom att förlöjliga eller prata illa om både dig och dina åsikter  – vad gör det med både din och min av Gud givna värdighet?

I det ekumeniska arbete som uppkommit där kyrkor från flera olika sammanhang strålat samman för att bjuda på pannkakor och älska stadens ungdomar har en kärlek mellan oss som är ute med Pannkakskyrkan vuxit och blivit en viktig del av sammanhanget. Att respektera, välsigna och tala gott om olika kyrkliga sammanhang har blivit en självklar del i detta. Här har vi i Pannkakskyrkan en grundvärdering som jag är oerhört stolt över. Det är att vi aldrig talar illa om Guds församling. Punkt. Kanske tänker du ”Men det finns ju en massa saker som kyrkor och kristna gör som är oerhört fel? Men vet du hur de beter sig? Men…” Mitt svar är JA. I allra högsta grad vet jag. Samtidigt tror vi stenhårt på att välsigna. Välsigna och inte förbanna. Jag har sällan sett någon förändras genom förbannelse, men däremot genom kärlek. En kvinna jag känner sa en gång ”Hur tror ni atmosfären här skulle påverkas om jag ställde mig i det där hörnet och förbannande i en timme? Vad skulle hända om jag välsignade i en timme?” Kyrkan är fylld av människor, av kungabarn. Låt oss älska! Låt oss välsigna! Låt oss förändra denna världen, inte genom att påpeka fel och brister (även om det har sin plats och tid att i rätt sammanhang i kärlek förmana) utan genom att lyfta allt det goda, välsigna dem som hatar oss, välsigna dem som gör tvärtemot vad vi tycker. Den här världen kan vi, mina vänner, förändra. Men det enda sättet vi kan göra det på är i kärlek. Jag vill avsluta med ett ord från Jesus i Joh. 13:34-35 ”Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar.”

 

Josefin Lundström (Eventansvarig)